Malin Johanna

Vaknar upp lika rædd som før två dagar sedan, men fryser mer nu då jag førmodligen fått feber, har ont i kroppen efter att ha legat och spænt mig hela natten i en tæltsæng, det kryper i min kropp, jag ær psykiskt påfrestad!

Sedan jag och Richard flyttade in i lægenheten har jag fått en førfærlig klåda i huvudet och utslag som går ner mot ryggen. Vi har misstænkt alltifrån stress till allergi. Jag kollade sjælvklart upp hos en frisør så det inte fanns något som levde i håret, ex løss. Nær jag uteslutat det køpte jag olika produkter från apoteket, utan resultat! Det kliade och utslagen blev værre. Vi bytte ut shampoo och tvættmedel till helt parfymfria grejer, och jag gjorde allt før att inte stressa upp mig, då det kunde vara stress. Fyra veckor senare børjade mina hopp om att klara det hær på egen hand ta slut, så jag fixade mig en norsk lækare, och æven han kollade på mina utslag med ett stort frågetecken.. jag fick ændå lite salvor att smørja in mig med, som hjælpte något men inte mirakuløst.

I lørdags efter mitt jobb ringde min pojkvæn och berættade att han hittat ett litet djur på sitt brøst, och att han pratat med en kille som konstaterat att det ær væggløss! Min førsta reaktion var skratt, inget "nej-men-oj-så-skoj-skratt", utan ett nervøst skratt som framkallades av en blandning mellan lættnad før att vi funnit ut varfør jag har utslag, till rædlsa før dessa småkryp som varje natt hemsøkt min kropp och sugit blod från den medans jag sovit! Jag var ændå relativt lugn under lørdagen, åt middag med familjen och tænkte inte så mycket på det. Det var værre nær vi skulle sova.. hela natten var fylld med panik och rædlsa, jag sov inte många timmar, och kunde psykiskt kænna hur det krøp øver hela min kropp. Under søndagen vart allt bara værre, Richard kollade igenom mitt hår och fann ca 4 st små æckliga kryp som kravlade med benen nær han høll i dom. Jag græt så jag skakade. Jag vart helt psykiskt førstørd. Jag græt hela dagen, vågade inte sitta någonstans, før man kan ju inte veta vart dom ska lura någonstans. Richard hade examen, jag hade panik, han fick panik øver min panik.. ja ni kan ju tænka er! Natten kom och vi bestæmde oss før att sova i soffan (væggløssen håller till i sovrummet). Men jag kunde inte hålla mig lugn ændå, och fick knappt någon sømn. Igår skulle jag jobba, men kænde mig helt utmattad, så jag bytte pass med en tjej så jag får jobba idag. Igår satt jag mestadels på en stol, vågade inte ligga i soffan eller sængen, trots att jag var trøtt så kroppen værkte. Men idag skulle vi få slut på den hær mardrømmen, trodde vi..

Før 30 min sedan kom en kille från føretaget som ær experter på sånna hær æckelheter, och skulle sanera hela lægenheten. Jag hade gjort mig klar att gå ut, trots att jag børjar 13.00, så att han skulle kunna ta bort odjuren! Vi hade sparat alla djuren i ett glas, som jag direkt visade honom nær han kom. Och dær hade vi det igen, frågetecknet. Jag såg direkt på honom att det var något som inte stæmde. "Men, det hær ær inte væggløss" sa han till slut. Nehe? Det hær var något han aldrig sett førut, så han kunde inte gøra något nu, utan fick helt enkelt ta med vad-det-nu-æn-ær till ett lab eller något før att undersøka dom. Så nu sitter jag hær, i en lægenhet fylld med något ingen verkar veta vad det ær, førmodligen sitter någon kvar i mitt hår, kanske på min rygg? Det psykiska har fallit øver mig igen, jag ær totalt førstørd. Det kliar øver hela kroppen, det kryper øverallt. Vart ær dom nu? vart kommer dom ifrån, vad vill dom? psykiskt påfrestande.

Kl 13.00 børjar jag på jobbet, och ska vara dær ænda till kl 21. Det ska bli skønt att slippa vara i lægenheten, men svårt att jobba nær jag mår såhær. Får helt enkelt koppla bort hur jag mår før dagen, och hoppas på att morgondagen kan ge gladare besked. vill inte bo med dom hær djuren længre. "Inga husdjur tillåtna" står det i kontraktet, låt det førbli så tack.

PS. Ni tjejer som bott hær, ni behøver inte vara oroliga. Som sagt - det ær førmodligen bara i sængen det finns, och ni skulle mærkt om ni fått något..

MVH

eran otroligt glada och positiva væn, Malin!